03 februari 2011

Min LCHF-resa

Hej!
Tänkte berätta lite om min egen lchf-resa. Det började i september 2010 då jag kände att jag gått upp lite i vikt på dem senaste åren, inte så mycket visserligen, ca 5-6 kilon, men eftersom jag är rätt så kort så märks det direkt. Och jag kände mig helt enkelt inte bra så. Det kändes på kläderna och sågs framför allt på magen.

Jag gillar mat, njuter av god mat, gillar att laga mat, och har aldrig kunnat banta, i alla fall inte mer än i 2 veckor! Och jag har ju inte behövt det heller innan. Så jag började googla lite, och kom till Anna Hallén, började läsa där och lite på andra håll om LCHF.
Alltså Low Carb High Fat. Bort med socker, bort med de flesta kolhydraterna (bröd, ris, potatis, pasta, mjöl)

och lägg till fett. Det är fettet som håller en mätt. Alltså inga light-produkter och fett till varje måltid. Smör, grädde, creme fraiche, olivolja, rapsolja.
Men också helt enkelt fetare livsmedel såsom avokado, lax, ost, kyckling med skinn osv. Ekologiska ägg innehåller massa nyttigt och mättar superbra!
Alltså god mat (kött fisk, grönsaker), med goda såser! Kan det bli bättre?

LCHF rekommenderas främst för överviktiga och diabetiker. Men också för var och en som är mer eller mindre socker/kolhydrat-känslig. Själv äter jag inte strikt lchf, för att jag helt enkelt inte behöver det, var och en får liksom känna efter vart deras gränser går.

Det viktiga för mig är att hålla mitt blodsocker på så jämn nivå som möjligt. Innan hade jag nämligen problem med att blodsockret sjönk snabbt och ofta. Resultat: humörsvängningar, svett, darriga ben, enorm hungerkänsla... Då kände jag att jag behövde socker, och det snabbt. Så jag kunde knapra på nån sockerbit tills jag mådde bättre. Men sen var det tvunget att få i sig riktig mat snabbt, annars blev det ännu värre.
I mitt jobb så är jag ofta "on the road" och kan ha riktigt långa dagar. Så då såg jag till att alltid ha "cereal bars" och frukt i handväskan, alltså socker så att jag inte skulle må dåligt.
Och så lyckades jag gå upp i vikt!

Nu? Mycket stabilare blodsocker, håller mig mätt längre, inga humör-svängningar (det är min pojkvän tacksam för!), babybel-ostar och mandlar i handväskan istället, och som bonus så har jag gått ner 3-4 kilon!!

Det svåraste? att inte äta bröd, speciellt franskt bröd, baguette... mmm de är ju så goda!! Och inte alltid lätt att äta ute. Brukar alltid be om grönsaker istället för potatis eller ris, det går enkelt, men svårare att få i sig tillräckligt med fett för att hålla sig mätt.
Icke-lchf efterrätter äter jag nån gång då och då, för att jag helt enkelt gillar det, inte vill känna mig som att jag bantar, och för att min kropp helt enkelt tål det. Men det finns också goda lchf-efterrätter, det kommer komma på bloggen så småningom.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar